Dubbdäck

Dubbdäck kan verka perfekt för den svenska vintern, särskilt norrut i landet. Dubbarna ger bättre säkerhet mot is och blixthalka och minskar risken för att bilen ska få sladd. Tyvärr gör ökat vägbaneslitage och luftföroreningar valet svårare för många.

Dubbdäck är enkelt sagt vanliga vinterdäck med dubbar, det vill säga stift av metall som sticker ut ur däcket. Framförallt sitter dubbarna inte centralt utan ute på däckets sidor, där det största slitaget sker. Det är inte tillåtet att använda dubbdäck mellan 16:e april och 30:e september, med undantag för ifall det skulle vara vinterväglag under denna period.


Achilles 205/55-16 W-101

724 KR

Till butik

Bridgestone Noranza 001

1069 KR

Till butik

Continental ContiIceContact 2

753 KR

Till butik

Gislaved NordicFrost 200

1008 KR

Till butik

Goodyear Ultragrip Ice Arctic

565 KR

Till butik

Kumho Wi31

840 KR

Till butik

Michelin X-ICE North 3

692 KR

Till butik

Nokian Hakkapeliitta 8

640 KR

Till butik

Fördelar med dubbdäck

Den absolut främsta anledningen till att använda dubbdäck är att fordonet får bättre grepp vid isväglag. Detta kan förekomma när till exempel underkylt regn fryser på vägbanan och ett lager blank is bildas. Både styrförmågan och bromssträckan förbättras av dubbarna, och nya dubbdäck kan ge så mycket som 30% bättre prestanda än vinterdäck utan dubbar. Dubbarna ökar också friktionen betydligt om däcken skulle röra sig i sidled, vilket minskar risken för sladd.

På is eller hårt packad snö sliter dubbdäck på ytan och ruggar upp den, vilket motverkar att ytan blir eller håller sig blank. Detta är inte bara en fördel för fordonet med dubbdäck utan även för trafiken som följer. Detta fungerar på samma sätt för vägbeläggningen vid vanligt väglag och är en intressant bieffekt av dubbdäckens största nackdel.

Vid snöväglag ger dubbdäck inte bättre grepp än vinterdäck utan dubbar, men de försämrar det inte heller. Detsamma gäller för barmark.

Nackdelar med dubbdäck

Dubbdäck är tyvärr inte utan nackdelar. Med undantag för den tidigare nämnda bieffekten av uppluckrad vägbeläggning, som kan vara positiv för övrig trafik, så gör dubbarna i stort sett bara skada när inte vinterväglag råder. De sliter upp partiklar från vägbeläggningen som är skadliga för blodkärl och lungor att andas in. I vissa svenska städer har bidraget till partikelhalter av PM10 från vägslitage visat sig vara så högt som 70% över ett helt år, och till och med högre än detta på våren.
Slitaget bidrar också till spårbildning på vägarna. Om det inte vore för dubbdäck kommer i stort sett all spårbildning från tunga fordon, men dubbdäck kan på håll stå för mer än hälften av det. Spårbildning är en av de främsta orsakerna till att vägbeläggning måste läggas om, och naturligtvis är detta något man vill undvika så mycket som möjligt. Många länder har valt att helt förbjuda dubbdäck på grund av detta.

Men spårbildning har också sina positiva sidor. Statistik visar på att olycksfrekvensen faktiskt är lägre vid djupare spår. En anledning till detta kan vara att risken för vattenplaning minskar med djupare spår, eftersom det då inte finns någon vattenansamling direkt utanför spåren. Skulle vattenplaning uppstå återfås alltså kontrollen över fordonet snabbt när hjulen lämnar spåren. Även om detta är en teori är det inte helt fastställt vad den minskade olycksrisken beror på.

Dubbdäck medför också en ökad bullernivå, dels direkt från dubbarna men även indirekt från slitaget på vägbanan. Slitaget ger ojämnheter som i sin tur orsakar däckvibrationer för fordon som färdas på vägen.